Kommunikation

Kommunikationssynd 1:  Att döma och nedvärdera 

 Många har en vana att prata om hur en annan människa är och sätta en negativ stämpel på hur den är som person, till exempel ”hon är känslig” eller ”han är arrogant”. – Vi är bra på att väldigt snabbt bedöma och kategorisera hur andra människor är. Den förmågan härstammar från den tiden då vi levde ute i naturen och snabbt behövde bedöma faror. Den instinkten har vi kvar, det är bara det att vi ofta gör fel bedömningar.
När vi gjort en bedömning fungerar den som ett filter. Det blir som en självuppfyllande profetia: vi tar in information om hur den personen är som stämmer med vår bedömning och kommunicerar sen utifrån det.
- Tänk efter  - hur påverkar det dig om du har bedömt någon som korkad? Kommer du verkligen att lyssna på vad den människan har att säga?
Gabrielle Salander menar att den värsta konsekvensen av de här negativa stämplarna är att den människa stämplats som korkad till slut kommer att känna sig så, eftersom vi påverkas så mycket av vad andra människor tycker.
För att få åhörarna att förstå hur starkt vi blir påverkade av sådana här stämplar, berättar hon om en undersökning på Harvard University i USA. Där undersökte forskare hur falsk information kan påverka hur vi ser på andra: 
Tre lärare kallades in till rektorn och fick höra att de i flera år i rad varit de bästa lärarna. Som belöning skulle de få undervisa de 90 mest intelligenta (sett utifrån IQ) eleverna det kommande året. De fick direktiv om att bedriva sin undervisning precis som tidigare. I slutet av skolåret hade de 90 eleverna åstadkommit 20-30 procent bättre resultat än andra elever i samma åldersklass, sett över hela distriktet. Lärarna säger till rektorn att eleverna varit så otroligt nyfikna och duktiga. Rektorn berättar då att det hela bara hade varit ett experiment och att de inte har haft en aning om elevernas IQ. Eleverna var slumpmässigt utvalda.  Lärarna sa då: ”Jaha, men då måste det ha varit för att vi bara var de bästa lärarna”. Nej, svarade rektorn. Ni plockades slumpvis ur en hatt.

Tips för att bryta ditt mönster att döma och nedvärdera:

• Om du tänker eller hör dig själv säga negativa saker om eller döma någon kan du fundera på vad du grundar den uppfattningen på? Egentligen?
• Fråga dig: Vad har den här människan gjort som gör att jag bedömer den så? Om du kommer fram till att det finns någon som helst grund i verkligheten för din bedömning bör du fråga dig själv hur många gånger den här människan gjort det här. Och om det verkligen innebär att den alltid är så.
• Ifrågasätt det negativa och försök att fokusera på det bästa i andra.
• Utveckla ditt positiva ordförråd. Då blir det lättare att lyfta människor, istället för att nedvärdera.

Kommunikationssynd 2: Vara vag och diffus

Vi uttrycker oss ofta vagt och otydligt. Det leder till att andra inte uppfattar oss som trovärdiga och att det lätt uppstår missförstånd.
En sak som gör oss vaga och diffusa är olika begrepp som vi använder, till exempel abstrakta adjektiv som ”otrevlig”, ”speciell” eller ”konstigt”. Problemet är att det finns så många olika definitioner av dessa ord. Abstrakta verb är också vanligt, exempelvis ”vidta åtgärder” och ”se över”.
Gabrielle berättar om en händelse när affischer sattes upp i en svensk stad med budskapet att kungen skulle komma. Massor med folk samlades, men när kungen Carl-Gustaf kom var det många som blev jättebesvikna. De trodde att det var Zlatan som man hade menat med kungen.

Tips för att bli mer tydlig:

• Fundera på följande tre frågor: Vad det är du vill att den andra ska göra. Varför vill vi det? Den tredje frågan som man lätt glömmer bort är hur det ska gå till? Vet människor inte hur, vet de inte vad de ska göra. Då spelar hur och varför ingen roll.
• Om någon säger att ”Det har varit svårt att samarbeta med honom”, ställ då frågan VARFÖR DÅ? ”Jag ska förändra mig” HUR DÅ? Jag värdesätter hänsyn, respekt” Vad menar du med det”? Vi ska inte vara överjävliga, men alla bör fundera på när det är nödvändigt att definiera orden som man använder. 

Kommunikationssynd 3: Hinta och pika

Vi uttrycker ofta våra negativa åsikter gentemot någon på ett indirekt sätt. Om vi skulle vara direkta skulle vi säga: ”jag blir arg på dig när du är sen till mötet”. Men istället kanske vi himlar med ögonen eller skrattar till och säger ironiskt ”Kul att du kom i tid”. – För att förstå varför detta är en sådan stor kommunikationssynd behöver vi förstå hur hjärnan fungerar. Det är vår kamp- och flyktmekanism som går igång. Och numera är det inte farliga djur som triggar oss, utan sociala hot som att någon attackerar min åsikt eller min personlighet.
Den här mekanismen påverkar hur vi kommunicerar i situationer när vi känner oss stressade. Tecken på flykt är exempelvis att vi undviker att svara, byter samtalsämne eller drar oss undan. Kampbeteenden är istället att skratta åt eller förringa någon eller att förolämpa och gå till attack. 
Att hinta och pika är att hamna mitt emellan dessa två. Man flyr inte, går inte i kamp, men man vill ändå på något sätt förmedla sin känsla.

Tips för att bemöta någon som hintar eller pikar:

Om du sitter på ett möte och någon till exempel skrattar till, vad ska du göra då?
 1. Fundera över din tolkning först.
 2. För det andra är det bra att synliggöra det som hände. ”Jag hörde att du skrattade till, vad menar du med det?” eller ”Var det något som var roligt?” 
3. Jag uppfattar det som att du… Fråga på ett nyfiket sätt.
4. Bemöt problemet.

Kommunikationssynd 4: Att skylla ifrån sig

När vårt favoritlag vinner säger vi att VI vann, men när laget förlorar säger vi att DE förlorade. Gabrielle Salander menar att vi gärna vill ta åt oss äran för det vi gör bra, men skyller ifrån oss när något går dåligt. Det finns ingen logik i det.
– Det är tydligt när man ser hur vi förklarar framgång och misslyckande. När vi lyckas med något förklarar vi det med att vi som personer är bra. Om vi misslyckas handlar det om yttre omständigheter, situationer vi inte kunde styra över. Om andra lyckas förklarar vi även det med externa orsaker (De hade tur). När andra misslyckas förklarar vi det utifrån interna saker. (De är dåliga)
Några vanliga saker som människor skyller på är:
• Tvång – jag hade inget val.
• Andras tolkningar – det är de som tolkar fel.
• Sina goda intentioner – exempelvis: ” så länge jag har en god intention får jag bete mig hur som helst för jag är ju bara ärlig”.
• Personlighetsdrag – Exempelvis kan någon som alltid är sen säga: ”Jag är så som person”. Vad då? Är det något speciellt DNA?

Tips för att sluta skylla ifrån oss:

Det är bra att vara uppmärksam på när du hamnar i tankar om vem som har skulden för det som hänt. När det händer är det bra att istället försöka tänka utifrån frågan ” hur ska det inte hända igen”? Den frågan leder till ”vad skulle JAG kunna göra annorlunda”?
Kommunicera sedan vad du själv kan ändra, men fråga också om det finns något den andra skulle kunna förändra?

Kommunikationssynd 5: Klaga och gnälla

Alla kan må dåligt ibland och behöva få uttrycka negativa åsikter och sen prata om det, men om någon gör det hela tiden kan det leda till dålig stämning. Dessutom är det inte alls säkert att klagandet leder till någon förändring.
Men vad innebär det egentligen att gnälla? 
– Det är när människor ser nackdelarna, men inte funderar på lösningar, menar Gabrielle Salander.
Hon tar som exempel om man ska flytta kontoret. Då är det bra att titta inte bara på fördelarna, utan också fundera på vilka nackdelar flytten innebär. Men då är det också viktigt att komma med förslag på lösningar, inte bara att klaga.

Tips för att förhindra onödigt gnäll eller bemöta gnällspikar:

• Använd de som gnäller som en resurs. De är ofta bra att testa idéer på.
• Försök inte övertala, visa förståelse.
• Försök att få dem som gnäller att bli specifika. De är ofta väldigt vaga. En dålig chef till exempel, vad är det han eller hon har gjort som är dåligt?
• Skifta fokus i samtalet, från gnäll till att hitta lösningar.
• Sätt upp regler för klagande – På en arbetsplats sa chefen att man får gnälla hur mycket man vill, bara man också kommer med ett lösningsförslag. Avsätt tid till att klaga och gnälla. Då brukar det bli mindre.

Kommunikationssynd 6: Tankeläsning

Vi drar slutsatser och tror att vi vet vad andra tänker och känner. Men vi kan inte läsa  tankar, hur gärna vi än vill tro det.
– Till och med kroppsspråksexperter säger att vi inte kan tankeläsa. Visst kan vi se en del saker utifrån människors kroppsspråk, men vi kan inte veta vad som ligger bakom det, säger Gabrielle Salander.
För att förklara visar hon en bild på en glad person och frågar publiken om vi med absolut säkerhet kan säga att kvinnan på bilden är glad?
– Vi kan se att hon ler. Men vi kan inte veta hur hon känner sig.
Problemet uppstår när vi drar negativa slutstater om varför folk gör det de gör och tror att vi vet att våra tolkningar är rätt. 
– Vi ser och hör – tolkar orsaken – känner – kommunicerar. Det innebär att negativa tolkningar påverkar våra känslor och att våra känslor påverkar hur vi kommunicerar. Om någon inte tittar mig i ögonen kan jag inte veta varför. Personen kanske är blyg och nervös eller så tolkar jag kanske det som att han inte gillar mig och vill trycka ned mig.
När vi tror att vi vet vad andra tänker att det vanligt att vi: 
• Kommer med falska anklagelser
• Undviker att fråga
• Lyssnar inte på
• Litar inte på
• Agerar utifrån de slutsatserna tolkningarna ger

Tips för att undvika att agera utifrån negativa tolkningar:

• När vi hör oss själva säga ”Du vill, tycker, känner” bör vi fundera på vilka bevis vi har för det?
• Lyssna till vad den andra säger.
• Fråga istället för att tro att vi vet.

Kommunikationssynd 7: Dubbla budskap

Dubbla budskap innebär att kroppsspråk, röst, ord eller handling inte stämmer överens. Någon säger något (ord), men känner (kroppsspråk) något annat och handlar på ett sätt som motsäger det verbala budskapet. Som mottagare hör man det den andra säger, men känner något helt annat. Det är förvirrande.
- När vi ger dubbla budskap kan vi uppfattas som opålitliga och otydliga. Det handlar om att vi tror på det vi säger och lever som vi lär.